lördag 4 juni 2016

Projekt badbrygga

Under vintern kom vi på idén att montera en badbrygga på Kraka, vi blev inspirerade av en annan viggenseglare som byggt sin helt själv. Vi däremot passade istället på att under båtmässan förhandla fram lite bättre priser på en färdigbyggd badbrygga, nu var det bara att börja monteringen.

Orginal badstegen monterades ner och de gamla hålen satte vi igen med sikaflex och rostfri vagnsbult med bricka+mutter. 
Pluggade igen de gamla hålen med sikaflex och rostfri vagnsbult

Därefter började mallningen för vilken höjd badbryggan skulle sitta på. Vi ville ogärna borra och sätta fästen under vattenlinjen av flera orsaker. Bågen kändes som bra extra grepp så dessa fästen ville vi ha ovanför själva badplattformen. Vi upptäckte däremot snabbt att fästena som följde med badbryggan var helt raka, något aktern inte är, så första steget blev att såga och slipa till passande kilar. 
hemmagjorda kilar
Att med hjälp av ett vattenpass försöka mäta ut så att badbryggan monteras rakt är inte det enklaste, speciellt då varken båten står rakt eller då ingen annan linje på båten är helt rak. Vi förlitade oss istället på ögonmåttet. Med hjälp av lite tampar kunde vi binda fast badbryggan och på så sätt känna in var fästena skulle sitta.


Vi valde att montera en längre plåtskiva innan muttrarna på insidan för att sprida trycket. För att täta använde vi oss av sikaflex mellan kilar, fästen och i hålen. 



Det svåraste arbetet var hur själva kassettstegen skulle monteras på badbryggan, vi köpte den stege som enligt Erlandssons katalog passade för montering på just vår badbrygga. Men tji fick vi. Två mystiska trädelar följde med badbryggan för montering av stegen, vi har än idag inte kunnat klura ut hur dessa två på något sätt ska användas. Vi gjorde en egen lösning istället.
Badstegen skruvades fast under badbryggan med vagnsbultar som vi sänkte in från ovansidan av bryggan. Därefter fäste vi "bågen" (övre fästena) till badbryggan med slangklämmor på badstegen. På så sätt fick vi till en fin vinkel mellan fästena och badstegen sitter inte för långt in på badbryggan. För att enkelt kunna dra in och ut stegen sågade vi av vagnsbultarna efter åtdragning med bågfil.

Slangklämmorna håller fast bågen med de övre fästena på badstegen

Montering med hjälp av vagnsbultar

Turligt nog var vi två hela tiden, det var ett pilligt och tålamodsprövande arbete som vi inte hade klarat på enbart en person. 

Nu sitter badbryggan på plats och vi är mer än nöjda! Till hösten får vi jobba lite med finliret att slipa bort överflödig sikaflex och montera ner plastfästet för den gamla badstegen, men lite kosmetiska rynkor ska väl ändå en äldre båt i sina bästa dagar ha:)


Nedan är de inköp som behövdes, totalt gick kalaset på ca 2000kr tack vare prutandet av pris på mässan.

  • Badplattform - Erlandssons brygga
  • Kasettstege 3-steg - Erlandssons brygga
  • Skruvar, brickor, muttrar för infästning i båt - Erlandssons brygga
  • Rostfria vagnsbultar för tätning av gamla hål - Clas Ohlsson
  • Plåtskiva för spridning av tryck - Clas Ohlsson
  • Sikaflex- Sea Sea
  • Vagnsbultar för infästning av badstege i badbryggan- Krauta
  • Slangklämmor för infästning av båge- Krauta





måndag 25 april 2016

Smaken är som baken

Vårrustningen är i full gång! Även om vissa saker fått skjutas på framtiden blir det ändå en del gjort.
Efter 2 säsonger där vi seglat omkring med den halvfärdiga mosaiksläggningen runt köksdelen som tidigare ägare påbörjat, var det äntligen dags för oss att sätta tänderna i den!
Man kan gott säga att smaken är som baken, vi tycker inte att mosaiken passar in i vår båt, så fram med skruvmejsel och hammare för att slå bort alla bitar.
Turligt nog satt de inte särskilt hårt så det var ett arbete som gick relativt snabbt.
Däremot är inte teakfaneren under speciellt snygg längre, det jobbet är mer tidskrävande.
Köket med mosaik innan rivningen påbörjades

mosaiken borta, nu återstår slipande och fixande
Vi går nu i tankarna på om vi ska malla nya delar till köket, sätta ny faner på nuvarande skott eller jämna ytan och måla den vit.
Då vi skulle vilja sätta teakfaner på skotten ut mot sittbrunnen lutar vi just nu åt att måla köksdelarna vita och slipa upp och olja teaklisterna. På så sätt blir båten ljusare invändigt.

torsdag 21 april 2016

SeaSea Antifouling Copper Plus

En av fördelarna med att segla en Albin Viggen är den smidiga vårrustningen. Båten är inte så stor till ytan, vilket gör att exempelvis bottenmålningen går på ett kick.

Sedan vi köpte båten har vi målat med SeaSea:s egna bottenfärg SeaSea Antifouling Copper Plus och vi är supernöjda. Färgen är billig, tålig och sitter ordentligt. Vi har inte behövt skrapa bort snäckor etc överhuvudtaget förutom längst ner under kölen och på nedsidan av rodret (där det är svårt att komma åt att måla ordentligt). Hon har faktiskt sett i princip nymålad ut varje höst vi plockat upp henne!

I år hade vi nog egentligen inte behövt måla hela skrovet, då all färg nästan satt kvar sen tidigare även efter tvätt och borstning/skrapning. Men då det går så fort drog vi över ett lager färg överallt och la lite extra färg på köl och roder.

Nymålad båt i kvällssolen
Enligt utsago är denna färg likvärdig med Internationals färg, då vi själva inte har någon erfarenhet av International kan vi inte uttala oss om sanningshalten. 1,5L av SeaSea:s färg räcker för oss till 1 strykning plus en dubbelstrykning på de mest utsatta ställena.
Om man ska hitta något negativt så finns den enbart i kulören svart, men vem ser egentligen bottenfärgen mer än grannarna i vinterhamnen?

Planen var att måla båten förra helgen, men varken Emelies hälsa eller vädret var på vår sida. Istället avsatte vi en vardagskväll efter jobbet. Underbart att kvällarna nu är så ljusa att man kan vara i hamnen även på vardagar utan pannlampa. Maskning och målning gick på ett kick och vi var klara på en dryg timme.
Nu återstår polering och vaxning

Då var vi ett steg närmare sjösättning, till helgen blir det polering och vaxning innan det är dags att montera den nya badbryggan.

fredag 8 april 2016

Torrträning för skeppskatterna

Fendra och Lova har nu hunnit bli nästan 8 månader, och de är enligt oss de tåligaste och roligaste katterna man kan ha. Ni kan läsa mer om våra blivande skeppskatter i detta inlägg.


Vi har gjort en plan på hur vi ska vänja flickorna vid båtlivet och visst är det en del förberedelser som måste ske.

Hitills har de fått åka en hel del bil, vilket de inte bryr sig de minsta om. Så fort buren plockas fram går de självmant in och sen hör vi knappt ett knyst under hela bilresan. Inte ens om turen går till veterinären protesterar de, utan de promenerar nyfiket ut och låter veterinären göra sitt.

En av deras favoritsysselsättningar är att vaggas runt i nytvättade lakan när vi försöker vika dom. Vi hoppas att det är ett stort tecken på att de kommer gilla gungandet på Kraka:)
Busa när sängkläder ska vikas är en favoritsyssla

Planen är att ha flickorna i flytväst inne i ruffen under segling, och i sele med löplina när vi ligger för ankar. Under segling vill vi inte ha de ute i sittbrunnen, vi vill kunna fokusera på seglingen utan att oroa oss för "katt överbord".
Träning med att ha sele på startades redan någon månad efter att de flyttat in till oss, men flytvästen fick vänta tills de växt till sig.
Vi köpte två flytvästar, som egentligen är för små hundar (strl S) på båtmässan. Rent krasst är västarna nog för stora för denna säsong speciellt i halsen, men passar nog lagom till nästa år.
Hur som haver funkar de tillräckligt bra för torrträningen.

Nu tränar vi ungefär varannan kväll med flytväst här hemma, just nu är det korta stunder men desto oftare. Om någon vecka blir stunderna längre. Flytvästen är inte deras favorit men de försöker åtminstone inte åla sig ur den.  De har snabbt funnit sig i att flytvästen spänns på, de ligger lugnt på rygg i vårt knä utan protest.
Lova smyger runt i flytvästen från Baltic
Vad som brukar ske är att de smyger omkring i den och sen väljer det oftast att lägga sig och vila på lämpligt ställe. Inget som vi har något emot, det vore ju väldigt smidigt om de även under segling kunde ligga lugnt och vila inne i ruffen med flytvästen säkert påkopplad.
Fendra i flytväst för första gången



torsdag 31 mars 2016

Förberedelser för katter ombord

Att vår besättning och familj nu utökats med två fyrbenta individer och tillika systrar känns otroligt bra.
Drömmen är att de ska bli lika förälskade i segling och båtliv som vi är, men vi nöjer oss med att de åtminstone inte tycker illa om det.

Även om deras namn talar för att de bör kunna bli riktiga skeppskatter så krävs en del förberedelser och planering för katter ombord, både för att vänja katterna men också för att "kattsäkra" båten.
Planen är som följer.
Kattsäkra båt:
  • Bygga en livboj för katter där de kan få fäste med klorna. Tankarna är en frigolit bit med sisaltråd runt om alternativt pet-flaska med sisalmatta limmad runtomkring.  "Katt-bojen" ska finnas lätt tillgänglig i sittbrunn precis som Hansalinan.
  • Säkerhetställa att det inte finns några spännande kryphål där katterna kan försvinna in bakom inredningen i ruffen.
  • Planera för kattlåda ombord. Arbetsplanen är att strunta i porta portin (den har aldrig använts) och istället ställa dit kattlådan. Träning hemma på att ha pellets i kattlådan istället för sand.
  • Bygga en klöspinne som kan sitta i bordsbens-hållaren i ruffen när bordet inte används.
  • Köpa in ett övergripande "katt-apotek" som alltid ska finnas ombord.
  • Köpa en lång löplina till vardera katt.
Vägen till skeppskatt:
  • Vänja katterna vid flytväst. Börja med korta men frekventa stunder hemma, utöka så att de till slut är vana med flytväst under lika lång tid som en normal seglingsdag innebär.
  • Träna katterna på att åka bil för att kontrollera om de lätt blir åksjuka och för att vänja dem vid transporter.
  • Vänja katterna med sele och koppel/lina.
  • Vänj katterna med en kattlåda som innehåller pellets.
  • Introducera katterna för olika utemiljöer
  • Träna katterna att komma till oss vid tillrop (om de skulle smita), träning måste ske genom mutning och att vi ropar namn när vi lägger fram mat hemma.
Katt ombord:
  • Ta hem några båtdynor så katterna kan sätta sin egen doft, på så vis känner de sig mer hemma väl i båten.
  • När båten är vårrustad och fullt utrustad, börja med bryggsegling eller torrsegling under nån timme, ta med mat vatten och kattlåda.
  • Träna katterna att gå på däck när vi ligger i hamn, så att de känner in miljön och hittar balansen. Har de svårt med balans bör mantågsnät sättas upp i säkerhetssyfte.
  • Planera korta seglatser till en början och utöka successivt. Ingen övernattning innan allt fungerar (de äter, sover, går på lådan, blir inte oroliga)


söndag 27 mars 2016

Bäddmadrass till båten

Efter två säsonger i båten där vi som mest varit ute 2 veckor i sträck kändes det som en investering i sovkomfort kunde vara på sin plats. Vi sover redan bra i båten och förpiken har blivit vårt "sovrum", där vaggas man snabbt till sömns, men efter en vecka brukar ryggarna bli lite stela.

Att köpa en skräddarsydd bäddmadrass fanns inte på kartan, istället köpte vi en madrass från Ikea. Efter att ha måttat båtdynorna i förpiken och lagt på några centimeter eftersom skrovet "buktar" utåt kom vi fram till att måtten 180*200cm skulle fungera bra.
Planen var att köpa Ikeas madrass Tuddal, men när vi kom till Barkarby hängde Tussöy madrassen i fyndhörnan nedsatt till samma pris som den billigare varianten. Att köpa en utställningsmadrass till båten för att på så sätt få en ännu bättre sovkomfort kändes som ett riktigt fynd!

Väl hemma rullade vi ut vårt fynd och måttade skummet efter dynorna. Med hjälp av en vass sy-sax klipptes den till i rätt format.

Madrassen var så skön även när "memory foamet" låg direkt på stengolvet, vi vände tillbaka och köpte en likadan (fast nu fanns det ingen i fyndhörnan) till vår säng hemma i lägenheten.

I år kommer vi inte bry oss om att sy till själva fodralet på madrassen, istället viker vi in det extra tyget innan bäddning. Till hösten åker symaskinen fram och Oscar ska få sy ett nytt överdrag i en mörkblå nyans som matchar resten av dynorna i båten. Det gamla överdraget sparar vi då till att kunna byta på vår madrass här hemma, så förlänger vi livstiden på hemma-madrassen ytterligare några år!

1300kr fattigare men en bäddmadrass till båten rikare tror vi att ryggarna kommer vara desto mindre stela i år, kanske det till och med gör så att vi satsar på längre seglatser? Mest av allt hoppas vi att madrassen gör att Emelie klarar semesterseglingen trots diskbråcken.

måndag 14 mars 2016

Värmlandsskroten & Allt för sjön 2016

Årets båtmässa var en liten besvikelse, knappt några segelbåtar fanns att  beskåda i utställningshallen. Tydligen är kostnaden för utställning för hög och försäljningen för dålig. Helt godkända anledningar, att köpa en sprillans ny segelbåt när begagnat-marknaden svämmar över av bra båtar varje vår känns inte som den bästa investeringen.
Men att gå runt och drömma och skaffa inspiration är alltid kul. I utställningshallen hittade vi det nya intressanta bolaget bakom kommande appen Mooringo, deras idé är att man kan hyra ut, låna ut eller hyra/låna andras båtplatser när de står tomma. Betalning och bokning sker i appen där man även kan se var lediga platser finns. Den lanseras i april och vi är nyfikna på att testa den i sommar!

Vi lade krutet i försäljningshallen efter att ha strosat omkring bland alla motorbåtar. Listan på saker vi skulle hitta var lång, men det viktigaste var en  portabel kompressorkylbox.

Efter en del prutande kom vi därifrån med en stor order från Erlandssons på bland annat kylbox, badbrygga, teleskopstege m.m. Att montera badbrygga är en tanke som grott under vintern, planen var egentligen att köpa Biltemas modell men då vi lyckades få denna till ett ännu mer förmånligt pris slog vi till.
Med förhoppning att maten kyls bättre denna säsong utan så stor elförbrukning
Dagarna innan mässan hade Emelie sett att Värmlands båtskrot just höll på att skrota en Albin Viggen. Då vår ena lucka till sittbrunnsfacken är knäckt tänkte vi spara oss själva lite tid genom att köpa "bättre begagnade" istället för att lägga nytt material och glasfiber på den vi hade.
Till vår förtjusning visade det sig att killen som ägde skroten skulle upp till Stockholm och jobba på båtmässan, så han tog med sig luckorna upp och erbjöd oss även 3 gratisbiljetter till mässan.
Perfekt för vår trio som hade planerat att gå tillsammans!

Luckorna var i det skick man kan förvänta sig, dock hela och stabila. Med lite tvätt och nya tätningslister blir de toppen.

tisdag 1 mars 2016

seg vinter

Vintern har varit seg. Emelie har fått flera diskbråck i nacken och är sjukskriven från jobbet. Detta medför ju också att den större vinterrenoveringen av Kraka får skjutas på framtiden. På listan är det ändå mest estetiskt fixande så det spelar mindre roll att det skjuts framåt.

Nytt för i år är att vi äntligen blivit medlemmar i Viggenklubben! En klubb där man kan dela tips och trix, en trevlig medlemstidning kommer hem i brevlådan och det anordnas allt ifrån riggträffar till sommarträffar ute i skärgården. Finns ingen förklaring till att vi inte blivit medlemmar tidigare.

Genom klubben fick vi syn på en vigg som hade ett läckert sittbrunnskapell på targabåge, på en liten effektiv båt gäller det att nyttja alla utrymmen som erbjuds. Firman som hade gjort kapellet fanns på Marsstrand och efter lite jämförelse i pris såg vi att  de (Rasmussons Segelmakeri) var med god marginal billigare än någon tillverkare här i Stockholms trakten. De hade till och med ett kapell redo i lager, så ingen leveranstid att tala om. Det var ju bara frågan gällande den praktiska leveransen som återstod. Lika mycket som kapellet var prisvärt så var frakten otroligt dyr. Turligt nog har vi en pappa/svärfar som är delvis pensionär, han var inte svårövertalad till en roadtrip till västkusten med övernattning. 
Vi var rätt ensamma på Marsstrand, enbart ett hotell var öppet och tack vare att de denna dag hade konferensgäster så var restaurangen öppen. Under middagen kretsade samtalen såklart om båtar och båtlivet, Emelies pappa delade med sig av historier från tiden i flottan och de seglatser han gjort med vänner som ung.
Ett öde men vackert Marsstrand


Kapellet gick på millimetern in i bilen och står nu i källaren i väntan på montering. Själva kapellet går vid utfällning omlott med sprayhooden och bildar på så sätt ett rum med fönster åt båda hållVi har vunnit ett extra rum på Kraka, det skadar ju inte att själva kapellet gör att hela båten också ser lite extra sportig ut! 

onsdag 13 januari 2016

Skeppskatternas ankomst

Vår familj och tillika besättning har utökats, de blivande skeppskatterna har anlänt!

Varje år vi seglat har vi träffat på flera båtar med katter ombord, missarna har sett ut att trivas minst lika bra med båtlivet som deras ägare. Önskan om att vi skulle skaffa katter har funnits i flera år. Då vi båda jobbar heltid och det blir ofta långa arbetsdagar ville vi definitivt ha två katter så de kan hålla varandra sällskap i lägenheten när vi arbetar. Även om viljan funnit länge har  det har inte varit praktiskt möjligt att vara hemma ett par veckor för att passa kattungarna första tiden. 
Inget ont som inte har något gott med sig, när Emelies sjukskrivning var ett faktum såg Oscar möjlighet till utökning och så blev det.

Två systrar (födda 15-08-31) av rasen Ragdoll fick följa med oss hem från Kumla i början av december. Vi hade inga preferenser gällande färg, utan det viktigast för oss var att katterna trivdes i varandras sällskap och att de var honkatter.

Självklart ska det bli skeppskatter av dessa två och det måste ju återspeglas i deras namn. Låt oss presentera de nya tillskotten; Fendra & Lova.
3,5 månader gamla, de sover bäst tillsammans

Tjejerna hänger nästan alltid ihop: 4,5 månader

tisdag 1 september 2015

Det var den sommaren..

Det visade sig att seglingssommaren 2015 kunde summeras som sommaren med motorproblem.

Vi lämnade åter in motorn hos Kentys på Ingarö, vilket resulterade i att motorn var borta under de finaste veckorna av den svenska sommaren. Trist men sant. 
Det visade sig att det enda som kunde rädda motorn var att byta ut allt innanför kåpan. Turligt nog fick Kenty tag på en nyare motor av samma modell, Selva Oyster 5hk, som hade få gångtimmar och var från 2010. Delarna monterades in under vår huv med vår rigg och generator, sen var det bara att snällt betala. Hur den bara kunde stanna utan att den ens gått ojämnt eller haft dålig kylning är och förblir en gåta. Det viktigaste är att vi nu har en väl fungerande motor med full garanti, till ett billigare pris än om vi köpt en likvärdig begagnad.

Vi hann åtminstone få några fina sensommar helger och höstdagar i båten innan det var dags för upptagning. 
Från detta år ligger båten på Roslagsbåtar intill Björnhammarvarvet under vintern. Mycket smidigt då man bara mastar av båten, kör dit pallmaterialet och sen lämnar båten vid deras brygga. Upptagningen sköter Hasse sen när det passar utan att man själv behöver vara med.

Det är alltid lite vemodigt att tömma båten för säsongen och förbereda för vinterförvaring, det är många långa mörka månader kvar innan nästa säsong startar.

lördag 1 augusti 2015

Bogsering och motorhaveri

Semesterseglingen började lida mot sitt slut, vi planerade att spendera sista två nätterna intill Gällnö i vad vi kallar för "blå lagunen", en väldigt lugn vik med kvällssol och utedass. Hit seglar vi nästan varje helgsegling och det blir även ett eller två stopp på längre seglatser.

Vi gick för segel från Granöören och nådde Gällnö tidig eftermiddag, seglen revades och vi gick för motor in i viken för att speja ut en bra tilläggningsplats. När vi närmar oss och vi precis ska till att ställa motorn på tomgång så stannar den självmant. Det komiska i det hela var att vi under seglatsen pratat om just ett sånt här läge rent teoretiskt, att om motorn dör måste vi på direkten få upp focken för att inte tappa all styrfart.
Tur var väl det, för när Oscar började slita i startsnöret hissade Emelie snabbt rullfocken och vi kunde faktiskt fortfarande styra Kraka framåt, trots i princip vindstillestånd inne i viken. Att välja bästa tilläggningsplats fanns inte på kartan, utan vi fick ta bästa möjliga plats och hoppas att vi skulle nå enda fram. 

Ankaret kastades i och Emelie stod i fören beredd att hoppa i land, men sisådär 6 meter innan land tog det stopp, ingen mer vind fanns att få. Vi fick då för första gången användning av vårt plättankare, det bands fast i förtöjningstampen och vi försökte kasta plätten framför oss för att på så sätt dra oss närmare land.
En segelbåt på andra sidan viken såg vår kamp och kom klättrandes till vår hjälp på de hala klipporna. Tack vare honom kunde vi istället enkelt kasta tampen (utan plätt) i land och han surrade fast oss. Återigen, båtfolk är ett vänligt slag som ställer upp för varandra!

Nu låg vi i alla fall för ankar lagom bra förtöjda för kvällens vindar. Frågan var nu bara hur vi skulle ta oss härifrån imorgon. Vi fick låna insektsnyckel av grannbåten (insektsnyckel står fortfarande på att-köpa-listan) men vi kunde snabbt konstatera att vi inget kunde göra, själva cylindern hade låst sig och rubbade sig inte en millimeter.

Hela kvällen i sittbrunnen gick därefter åt att fundera ut möjliga sätt att ta sig ut från viken, det skulle blåsa motvind hela kvällen och hela morgondagen och utan styrfart skulle vi då hamna rakt i klipporna längst in i viken. Funderingar kring om vi med tamparnas hjälp skulle kunna dra oss runt i rätt läge på andra sidan viken, men oavsett om vi hade skarvat alla tampar ombord skulle inte det räcka runt hela viken.

Valen som fanns kvar var att under morgondagen ringa sjöräddningen, eller hoppas på att en motorbåt passerade och kunde bogsera oss ut till farleden. 
Just då kom en motorbåt av större modell inputtrandes i viken och lade till bredvid den segelbåt som hjälpt oss tidigare under dagen. Oscar gick bokstavligen med mössan i handen och knackade på när vi trodde att deras middag var uppäten. Det visade sig att de hade på känn att vi skulle komma, de var vänner till segelbåten och hade hört om våra problem. De kunde gärna hjälpa oss med utbogsering imorgon förmiddag.
En sån lättnad! 
Resterande kväll ställde vi istället in oss på en hemsegling utan möjlighet till motorhjälp, vi gick igenom vikten av att hålla sams och att hålla humöret uppe. Enligt vindprognosen skulle vi få bra med vind imorgon, dock motvind, men någon vind är alltid bättre än ingen vind.

Vi var tidigt uppe nästa morgon och redo att ge oss av såfort vi fick en signal från motorbåten. Vid 11-tiden var det dags och vi drog oss ut mot ankaret där motorbåten väntade. 
Denna dag var vi oerhört tacksamma att förr-förra ägaren bytt ut knapet i fören till ett starkare (enligt tekniska kommittéens handbok). Bogseringen gick bra och de släppte oss i vindöga precis i farleden utanför viken. 
Pågående bogsering ut ur viken
Där började det som skulle bli en 11timmars segling hem till marinan i Vaxholm. Mestadels på kryss och flera gånger fick vi vända för att få ny fart efter att en färja eller motorbåtars svall tagit all vår styrfart. Solen sken och vinden blåste, det kunde ha varit så mycket värre. Vi hade varit förutseende och kvällen innan förberett mat som enkelt kunde ätas utan tillagning. 

Nästa stora prov var att lägga till mellan y-bommar utan motor, dessutom på en helt ny plats där vi aldrig tidigare varit! Vi funderade noggrant ut en linje att följa, focken halas in och vi gick enbart på storseglet mot bryggan. Vinden kom i snett i sidled från bryggan sett, bra förutsättning för en hyfsad tilläggning hoppades vi. Nödplanen var att sikta mot nocken på bryggan och sedan dra båten med tamp till rätt plats. 

Oscar tar plats i fören och Emelie ska sedan på hans kommando snabbt reva storseglet. Med Emelie vid rodret och Oscar på fördäck styrde vi in mot vår plats, någon meter innan vi passerade början av y-bommen gav Oscar kommandot "NU", och några sekunder senare flöt vi sakta men säkert in rakt mellan ybommarna och Oscar kunde med lätthet hoppa i land utan att behöva ta emot båten.

Detta var nog en av våra vackraste tilläggningar någonsin, så trist att det var helt folktomt i hamnen annars är vi säkra på att vi fått stående ovationer!

Som nybakade seglare fick vi nu en massa kunskap och erfarenheter av segling, visst var det lite nervöst när grunden närmaste sig oss och vi hade varken styrfart eller motor, men allt gick bra och vi var sams och vid gott mod hela tiden! Efter detta borde vi åtminstone få kalla oss amatörseglare?!

Att låsa fast båten tryggt i hamn och styra bilen mot en välförtjänt middag på Max kändes underbart. 

fredag 31 juli 2015

2 veckors semestersegling

2 veckor ombord, en sån dröm! Vänner som var kvar i stan berättade om regnoväder var och varannan dag, men med handen på hjärtat så fick vi ändå helt okej väder. Tillräckligt varmt för att varje dag kunna segla i shorts och sola i sittbrunnen. Men tillräckligt mycket regn för att även regnkläderna kom till användning var och varannan dag.


Under dessa två veckor skulle vi hinna med att hälsa på vänner och familj på Sandhamn, Vätö och Blidö. I vanliga fall hade vi lagt rutten efter vinden, men denna gång låg rutten mer eller mindre klar från start med bara lite justeringar längs vägen.

En av våra favoriter är naturhamnen Säck. Den skyddar mot alla vindar och bildar som en liten oas. Säck är ingen hemlighet för sjöfolket och då den ligger såpass skyddat är det alltid fullt med båtar här. Men det ligger någon charm över det också, om man får till en bra blandning mellan ensamma vikar och fulla naturhamnar tycker jag semestern blir väldigt lyckad!
Bästa utsiktsplatsen i Säck

Men efter flera dagar är det rätt skönt att lägga till i en gästhamn, ta en dusch och äta mat på restaurangen. Kraka ser oftast ut som en stor jolle där hon ligger hoptryckt mellan de större båtarna. Tack vare det får vi ofta plats i hamnarna trots att de ser fulla ut! Årets gästhamnar blev Sandhamn och Fejan. Sandhamn är ingen större favorit, hamnen är alltid fullproppad och det är mer fokus på fest än något annat. Men som ö är Sandhamn otroligt vacker och trevlig, käka en hamburgare på dykarbaren, köpa seglarbullar på bageriet och ta en promenad till stranden på andra sidan.

Fejan däremot är en stor favorit, Emelie har varit på Fejan sedan barnsben och nuvarande ägare har verkligen gjort restaurangen till något extra! Vi kom lagom till deras champagnetisdag, då en flaska champagne säljs för några hundralappar. En sån lyx att se solnedgången med ett glas kallt bubbel och färska räkor!
Solnedgången sett från sittbrunnen på Fejan


Men den absolut bästa gästhamnen är ändå på Vätö, vi menar såklart Emelies föräldrars landställe. Att sova i en riktig säng kändes bättre än vi kunde ana, och all proviant kunde fyllas på då de varit så vänliga och handlat åt oss innan ankomst!

På hemvägen stannade vi till på Grönöören, precis utanför Blidö hos några vänner. Det är så smidigt att hälsa på vänner med båt, man har sitt eget boende redan fixat så det blir enkelt för alla!
Dukat för middag på bryggan Granöören

Sommarseglingen 2015 blev en riktig hit, men med ett mindre kul avslut. Avslutet förtjänar ett eget inlägg, så mer om det senare.

lördag 11 juli 2015

Motorproblem

Månaderna sprang förbi och på midsommarafton hade vi äntligen tid för att kolla på motorn. 
Vi var säkra på att impellern var trasig med tanke på att vattnet inte sprutade ut ordentligt, så en ny köptes in för att monteras.
Oscar som mekat moppe-motorer som ung fick ta ledningen för dagens mekande. Men det var lättare sagt än gjort, vår propeller satt som fastgjuten och gick inte att rubba. Efter en lång stund fick vi helt enkelt ge upp.
Istället fick motorn åka tillbaka till Kenty på Ingarö för impellerbyte, de specialverktygen som krävdes var inget vi hade.

Motorn kom tillbaka veckan därpå med ny impeller och med beskedet att allt nu fungerar som det ska. Härligt, för nu var det dags för vår tvåveckors semestersegling!

Klara för avfärd och motorn sprutade en stadig och fin stråle, nu var det dags för semester! Vi hann inte långt förens vi märkte att motorn la av när man gasade upp. I början av Askrikefjärden (sista gången vi skulle behöva åka den sträckan!) fick vi därför lyfta av hatten och leta efter problemet. Det verkade vara ena sladden från tändstiften som satt lös, lite tejp fick göra jobbet och motorn gick nu att gasa. Problem solved.
Vi lade till i Skratten och semesterlugnet började infalla sig.

Dagen därpå styrde vi mot klubbholmen Furholmen ( trots hamnbyte är vi fortfarande medlemmar i Viggbyholms båtklubb) som ligger vid Finhamn. Inseglingen till klubbholmen är inte så enkel, det gäller att följa beskrivningen man fått för att inte gå på omärkta grynningar.

Vi fick en bra seglingdag, känns som att vi börjar få till den biten riktigt bra nu! När vi var i höjd med Furholmen var det dags att förbereda för revning, i samma veva vänder vinden och det börjar åska och störtregna. Båten kränger till rejält och storseglet revas snabbt! Oscar får igång motorn på första rycket, men kvar i handen håller han startsnöret! Vi tar oss fint in till bryggan och gömmer oss för regnovädret i ruffen. 
När vädret lättat är det återigen dags att lyfta av motorhatten och fundera ut hur vi ska få tillbaka startsnöret. 
"Man lär så länge man lever" lyder uttrycket, och idag lärde vi oss att man absolut bör ha ett insektsnyckel set ombord. Återigen får vi hjälp av en annan båt på bryggan, en äldre man som har seglat sedan barnsben och har alla möjliga verktyg ombord. 
Efter en del pillande får vi in startsnöret och kan plocka ut stumpen som blev kvar i motorn. Snöret är några decimeter kortare nu men motorn startar på 3:e rycket. 
Oscar mekar med motorn

Ny punkt på inköpslistan: Insektsnyckel!

Slutet gott allting gott!

söndag 3 maj 2015

sjösättning och påmastning


Den 3:e maj fick vi tid för sjösättning och Oscar fick ansvaret för vårt arbetspass. Lagom till att Kraka skulle i vattnet kom Emelie direkt från helgens möhippa redo att hjälpa till.

sista checken innan sjösättning:

  • Skruven i botten på rodret ska skruvas i
  • Kontrollera att pluggen för loggen sitter ordentligt
  • Kontrollera att alla slangar/genomföringar är stängda
  • Kontrollera att motorn är ditsatt ordentligt och har färsk bensin i tanken

Allt gick smidigt även denna gång, men då vi sagt upp vår båtplats i Viggbyholms båtklubb behövde vi inom några dagar masta på och segla henne till nya platsen.

I år skulle vi för första gången masta på helt själva, nervöst och spännande. Efter att vi sett över masten ordentligt och lagt alla stag på rätt sida lade vi beslag på hamnen lägsta mastkran.

Emelie stod ombord redo att ta emot mastfoten och Oscar vevade, vädret var optimalt med ingen vind och lite sol. Något som var mindre optimalt var att Oscar, lagom till att mastfoten nådde båten, kom på att han verkligen i just denna sekund behövde gå på toaletten. 
Man kan milt uttrycka det som att Emelie fick smått panik, alla böcker om påmastning säger tydligt att man ALLTID ska vara minst en person som sköter veven och en som står på båten. Minuterna när Oscar var borta kändes som en evighet, men varken masten eller båten rörde sig en centimeter så allt gick bra, förutom att Emelies blodtryck nog sköt i höjden.

När vi skulle fästa sista staget på SB sida fick vi det inte att passa, oavsett hur mycket vi lossade på BB. Vi slet och skruvade ut vanten till max, ingenting hjälpte. Hade staget kympt under vintern? En mer van segelbåt låg lugnt och väntade bakom oss på sin tur, de såg hur vi slet och gav oss till slut tipset att fästa ett schackel på vanten för att på så sätt kunna få fast den i båten. Det var tydligen ett knep de alltid tog till vid påmastning, någon dag senare när de trimmade masten kunde de enkelt ta bort schacklet. 
Bra tips tyckte vi och följde rådet! 

Magiskt nog passade staget utan problem några minuter senare när vi låg vid gästplatsen. Däremot hade klockan redan blivit sen eftermiddag, så att hinna segla upp båten till Vaxholm innan mörkret slog in var helt omöjligt.

2 dagar senare efter jobbet seglade vi istället båten till djursholm, där motorbåten annars ligger.  Då Hydroliften inte skulle sjösättas förrens juni kunde Kraka få nyttja platsen sålänge. 

Vi kom ungefär halvvägs innan vi såg att kylvattnet inte sprutade ur motorn lika starkt som normalt, strax därefter började det istället komma ånga. Vi tog av motorskyddet och drog ner på gasen. Dumma som vi var hade vi ännu inte satt på varken focken eller storseglet, de låg hemma hos Oscars föräldrar i Djursholm. Ett uselt beslut, man ska nog aldrig ge sig ut i segelbåt utan segel!
Motorn klarade hemfärden och ångan blev snart en svag vattenstråle istället.
Men något stod ju uppenbarligen inte rätt till, så motorn togs av båten och fick åka hem på förvaring och genomgång. 

torsdag 9 april 2015

mini-vårrustning


Våren 2015 var en hektisk tid både jobbmässigt och socialt, men oj så kul vi hade!


Vårrustningen av Kraka fick därför skalas ner till att enbart innefatta det nödvändigaste. Emelie tog komp-ledigt någon vardag och satte igång att tvätta av Kraka inför bottenmålning. Färgen satt hårt och ingenstans hade den börjat flagna, skönt att slippa skrapandet!


Vi körde på samma färg som tidigare för bottenmålningen och polering av friborden fick slopas detta år. Under grovstädningen invändigt upptäckte vi att loggen glömts kvar i hålet under vintern, turligt nog verkade inget ha spruckit eller förstörts.


Tidigare säsong hade vi haft svårt att få batteriet att räcka till att kyla vår kylbox under längre seglatser, det sitter en generator på motorn men om man inte kör motorn så ofta laddas ju batteriet inte upp. Vi hade upptäckt under förra säsongens natt-navigering att lanternorna inte heller klarade långa perioder utan att flacka eller att loggen stängdes av. 

Vi satte därför in led-lampor i lanternorna som var godkända av sjöfartsverket, det borde spara på strömmen. På den framtida Att-göra- listan la vi till att kontrollera elen, funkade det verkligen att ladda batterierna om landström var inkopplad?

Motorn lämnades in på service och kom tillbaka i vad vi trodde ett gott skick.


Allt var i princip klart för sjösättning, nu var det bara att vänta på vår tur.